Det viktigaste av allt

 
När jag gick mitt sista år på gymnasiet skrev jag ett projektarbete om diabetes. Jag var då arton år och hade haft diabetes i drygt tre år. Under de tre åren hade jag många gånger mött den alltid lika frustrerande okunskapen. Fördomarna. De förutfattade meningarna. Och jag dömer inte, jag visste inte heller något om diabetes innan jag drabbades. Men när det stora valet närmade sig kände jag att jag nu kanske kunde få chansen att påverka lite. Att göra lite skillnad. 
 
Jag bestämde mig för att inrikta mitt projektarbete på att sprida kunskap. Jag valde ut fem lärarkårer på olika skolor och fem gymnasieklasser. Jag satte ihop en undersökande enkät där jag tog reda på förkunskapsnivån hos dessa grupper. Sedan körde jag näsan i böcker och satte ihop en fakta- och personlig-erfarenhetsbaserad föreläsning på ungefär 45 minuter som jag höll inför var och en av grupperna. Efter föreläsningen gav jag dem samma enkät igen, för att se den eventuella kunskapsförbättringen. 
Och vilken skillnad sedan!
 
Inte nog med att jag tycker väldigt bra om att stå inför människor och prata (när jag vet vad jag pratar om), jag var också nöjd med mitt arbete eftersom jag fick så bra respons från åhörarna. Frågan ställdes bland lärarna i lärarkårerna att "varför har vi inte fått den här informationen förut?" och på samma sätt bland eleverna i gymnasieklasserna "hur visste jag inte detta förut?". Det fanns en lucka på uppföljningsenkäten där de kunde lämna en frivillig kommentar med feedback till mig för framtida referens. Bland många fina och uppskattande ord hittade jag en någorlunda röd tråd; en av frågorna på enkäten som många hade fel på innan föreläsningen och rätt på efteråt. Den viktigaste frågan, det viktigaste att veta som anhörig eller som medmänniska:
 
Hur man ska agera i en nödsituation: vad man ska göra när en diabetiker har farligt lågt blodsocker.
 
Jag kan inte poängtera tillräckligt hur viktig den här frågan är, och hur fel det kan bli om man inte har koll.
När blodsockret sjunker under 4,0 mmol/liter börjar man närma sig låga värden, och en insulinkänning uppstår. Då behöver man få i sig socker för att höja värdet igen. Druvsocker eller söt dricka är det som snabbast går ut i blodet. Men ibland sjunker sockret väldigt snabbt ner till väldigt låga värden. I sådana fall behöver man ofta hjälp från en utomstående person för att få i sig det socker man behöver.
I värsta fall sjunker blodsockret så lågt att kroppen väljer att stänga av "onödiga funktioner" för att kunna fokusera på att hålla sockervärdet uppe. Då svimmar man av, och hamnar i ett så kallat insulinkoma.
 
Så vad gör man som utomstående då dessa låga värden inträffar? 
Är personen i fråga fortfarande vid medvetande, men med väldigt lågt blodsocker och en grov insulinkänning, gäller det att få i denne socker. Gärna i flytande form, det kan vara svårt att tugga i ett sådant tillstånd. De flesta diabetiker bär också med sig en så kallad Glucagonspruta. Denna fungerar praktiskt sett ungefär som en adrenalinspruta: den sätts i benet och höjer då blodsockret drastiskt när en diabetiker ligger illa till. Sprutan förvaras i ett litet orange fodral, och används bara vid krissituationer.
Men har diabetikern hamnat i insulinkoma så är det ambulans och medicinsk sjukvård som gäller. Då är det farligt att försöka trycka i personen socker, det kan ha en kvävande verkan. 
 
På min enkät var ett av svarsalternativen på frågan "Vad gör man då en diabetiker har hamnat i insulinkoma?" - "Ta fram insulinsprutorna och ge en injektion". Förvånansvärt många kryssade innan föreläsningen i detta alternativ, och det skrämmer bokstavligt talat vettet ur mig. INGET INSULIN I EN SÅDAN SITUATION! Aldrig, aldrig, aldrig. Insulin sänker blodsockret, och kan vid ett insulinkoma vara en dödlig injektion. Ambulans, inte insulin!
 
Okunskapen kring diabetes kan leda till hemska öden för oss diabetiker, och det får inte hända. Aldrig någonsin. Så ni som läser detta: dela gärna med er av informationen. Läs inlägget högt för kollegorna under lunchen, dela det på Facebook eller bara berätta hemma om vad ni har läst. Ni kanske inte har en diabetiker i familjen eller ens i er närhet. Men Sverige har drygt 50 000 typ 1-diabetiker, så förr eller senare stöter ni på en. Förhoppningsvis slipper ni uppleva krissituationer, men det kan hända. Alla vet hur man gör hjärt- & lungräddning, alla vet hur man ska bete sig vid en brand och alla vet hur ett stabilt sidoläge ser ut. Man vill inte komma nära olycka, men om man gör det är det viktigt att man är förberedd.
 
Så snälla, hjälp till att sprida informationen!
 
_________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 2,9 mmol/liter.
#1 - - Dia-Sofia:

Vilket bra skrivet, viktigt och informativt inlägg! Ska delas! :-)

Svar: Tack snälla du! :)
Sofia Larsson-Stern

#2 - - Anton Arnby:

Hej Sofia! Intressant och viktig läsning.

Jag undrar dock lite mer om det där med blodsockernivåer. I texten skriver du att det under 4 mmol/l är låga värden(om jag fattar rätt). Vad innebär det då om du har 2,9 mmol/l?

Svar: Hej Anton! Vad kul att se att du har hittat in här :) det innebär att jag när jag skrev blogginlägget hade ett något lågt blodsocker. Men de farligt låga blodsockren ligger på 1,5 och nedåt ungefär. Just vilka värden som gäller skiljer sig från person till person. För mig börjar det bli jobbigt när jag kommer nedåt 1,2 mmol/liter. Var det svar nog? :)
Sofia Larsson-Stern

#3 - - Petronella :

Jag delar såklart!
Inget sött hen har diabetes! Tyvärr är detta felaktiga påstående oftast det enda folk tänker spontant när man nämner diabetes.
/Petronella

Svar: Ja, det kan vara otroligt frustrerande! Man får informera och engagera utan att för den delen vara tjatig. Tunn linje ibland! Tack för att du läser och delar :)
Sofia Larsson-Stern

#4 - - Alexandra:

Vilket bra inlägg, och mycket värdefull information! Lärde mig verkligen något nytt som kanske kan hjälpa någon jag möter i livet, tack!

Svar: Åh, vad roligt att höra. Tusen tack snälla du för att du klickade dig in och läste! Och dela gärna vidare informationen till nära och kära :)
Sofia Larsson-Stern

#5 - - Inger:

Jag delar absolut!
Har själv haft typ 1 diabetes i 27 år och använder pump nu. Jag säger åt alla att om jag hamnar i insulinchock så riv loss insulinpumpen från kroppen. Med insulinchock menar jag när blodsockret är lågt, för jag har lärt mig att insulinkoma är när blodsockret är så högt att man hamnar i koma, oftast när man ännu inte vet om att man har diabetes.
Du gör ett jättebra jobb! Sköt om dig!
Äsch, jag har 12,2 / Inger

Svar: Det ja, jag har alltid fått höra att det heter insulinkoma när sockret är lågt..! Kunskapen är så låg att inte ens vi får samma riktlinjer... Läskigt!
Vad roligt att du tog dig in och läste, dela gärna med dig av bloggen till andra :) och tusen tack för de fina orden!
Ta hand om dig, kram!
Sofia Larsson-Stern

#6 - - Jenny:

Jättebra info du jobbat ihop. Har själv diabetes sedan 5år tillbaka. Största irritationsmomentet är när närstående påminner om insulinet och vad jag äter jämt och ständigt. Jag är 33 år ;-) kan nog ta mitt ansvar själv ändå. Men tack för ditt arbete, bara det räddar en är det massor värt!

Svar: Tack snälla för de fina orden! Jag vet vad du menar, de tror ibland att de vet bättre än en själv.. Det grundar sig nog dock bara i att de verkligen bryr sig, och det är ju en bra sak!
Tack snälla igen, vad roligt att du gillar bloggen! :)
Sofia Larsson-Stern

#7 - - Anonym:

Jättebra säger en mormor vars barnbarn (flicka) fick diabetes när hon var 4 år och är nu 13 år.
Och vad ska man göra , jag läser på text tv att man kan förebygga diabetes genom att öka sin kaffekonsumtion. Journalisterna skriver inte ut skillnaden mellan typ 1 0ch typ 2.
Mitt barnbarn kunde ju inte öka sin kaffe konsumtion när hon var 4 år. Det gällde ju bara diabetes typ 2.

Svar: Ofta är det ju tyvärr så att det inte görs någon tydlig skillnad på typ 1 och typ 2 i media, vilket leder till förvirring och okunskap. Mycket fördomar och myter. Det gäller att vi som vet delar och informerar så gott vi kan!
Tack snälla för de fina orden, och hälsa till ditt barnbarn från mig!
Sofia Larsson-Stern

#8 - - Ejris:

när man som typ 2 använder insulin är skillnaden mycket liten i om man kan hamn i koma eller inte. även på en typ 2 insulin behandling fladdrar glucosnivårena som en galning:(. jag har en form som heter LADA. det uppkommer nya former och sista läkaren sa nått vettigt. man ska inte låsa sig fast i vilken typ utan behandla det rätt!! o koma kan man hamna åt ändera hållet..det heter bara olika taget från natet: Diabeteskoma kallas det om man är medvetslös pga högt blodsocker med syrabildning, s k ketoacidos.
Insulinchock (insulinkoma) är något annat - då är man medvetslös pga alltför lågt blodsocker.
//hanterar man inte en mätare ring 112! mixtra inte med insulin om man inte vet är det råd ajg gett mina nära o kära...

Svar: Vad roligt att du är inne och läser bloggen! Ja, man måste vara noga med att hålla isär typ 1 och 2. Jag är något okunnig vad gäller just LADA, du får gärna dela med dig av vad det innebär? Ta hand om dig, kram!
Sofia Larsson-Stern

#9 - - Anna:

Verkligen bra att du har vågat ta upp ämnet inför klassen! Och vilken bra blogg. Jag har själv varit diabetiker i 18 år och hade det tufft i skolan. Nu fyller jag snart 30 och diabetesen är fortfarande ett stressande ämne. Det är inte alls lätt att vara diabetiker trots att det går att leva med. Själv måste jag ständigt mäta blodsocker och justera insulindosen dagligen då jag tränar på gym och promenerar. Diabetes typ 1 är väldigt annorluna från typ 2. Ofta får typ 1 diabetiker råd från människor som läst om typ 2. Det går inte ihop. Att äta si och så, motionera mera osv så är du frisk går inte för typ 1. Diabetes typ 1 påverkar hormonfunktioner, humör och allting. ❤️ Bra skrivet

Svar: Tack snälla för de fina orden och för bloggbesöket! Hoppas du blir stammis! :)
Ja, förvirringen är total i samhället och jag börjar bli rätt less.. Vi får helt enkelt ge oss tusan på att informera på rätt sätt! Det SKA gå att höja kunskapsnivån!
Tack igen för dina fina ord, dela gärna med dig av bloggen framöver! Kram :)
Sofia Larsson-Stern

#10 - - Ejris:

hrj igen. LADA är typ ett fast för vuxna ..enkelt utryck då tabletter man får vid typ 2 inte hjälper o man måste ta insulin.... enkelt utryckt ...Tyvärr med tanke på att diabetes oavsett 1.2 eller alla typer däremellan så är kunskapen urdålig bland allmänhet, växer o är en tyvärr vanlig sjukdom. så fort man måste ta insulin så ändras livet och dess förutsööttningar. tyvärr tillkommer ju flera andra sjukdommar/ diagnoser till..

Svar: Ja, ofta kan det kännas som att en olycka aldrig kommer ensam. Det är tur att vi sitter många i samma båt, vi får helt enkelt hjälpa varandra! Kram!
Sofia Larsson-Stern

#11 - - Rund är också en form!:

Om man kan svimma av både insulinchock och insulinkoma (högt och låg blodsocker); hur vet man som utomstående vilket utav de båda som orsakar att personen blir medvetslös....?? :-(

Svar: Just när personen är medvetslös kan det vara svårt att avgöra vad som har orsakat det om man inte varit i kontakt med det tidigare. Men oavsett vilket så är det medicinsk sjukvård som gäller. Om personen däremot fortfarande är vid medvetande och man är osäker på om hen har drabbats av högt eller lågt blodsocker, så bör man alltid anta att det är lågt. Att tillföra extra socker vid ett högt blodsocker är inte farligt för stunden, däremot är insulin extremt farligt vid ett lågt blodsocker. Ta det säkra före det osäkra. Jättebra att du vågar fråga, kändes det som att det var svar nog? :)
Sofia Larsson-Stern

#12 - - Kate:

Väldigt bra skrivet!
Bra att du tar upp detta med diabetes och känningar.
Alldeles för stor okunskap och därav rädsla från omgivning. Där känningar kan misstolkas som ex onykterhet även hos ex polis etc.
Jag har vuxit upp med en far som har haft Diabets från barnsben.
Han har vid flertalet tillfällen blivit fel behandlad I samband med lågt blodsocker.
Önskar dig all lycka till att dela din fina viktiga kunskap.👍👍

Svar: Tack snälla för de fina orden! Ja, det är viktig information, som måste spridas.. Hoppas att din far slipper fler missförstånd. Vi får hjälpas åt! Tack igen! :)
Sofia Larsson-Stern

#13 - - Emma Elizabeth - fotoblogg:

Hej! Min sambo har diabetes typ 1. Jag frågade honom häromdagen vad jag ska göra om han blir så låg och krampar och hamnar i koma och då sa han att jag skulle ge honom flytande socker som tex saft. Du nämnde kvävning och jag vet inte om du då menar att man inte ska ge tex godis. Men tänkte på flytande. Kan det också kväva?

Svar: Är personen inte vid medvetande, ska man inte trycka något i munnen med risk för kvävning. Då är det ambulans som gäller!
Diabetesia

#14 - - Helena:

Delar såhär 2 år i efterhand, men detta måste lyftas upp igen! Sjukt bra inlägg - dags för repost? 😉❤

Svar: Bra idé! ☺️🙏🏼
Diabetesia