Trehundra

 
 
För varje liten kommentar på min blogg - muntlig som skriftlig, givande som kritiserande - blir jag gladare och gladare. Stoltare och stoltare. Mer och mer motiverad att fortsätta. För all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet. Om "diabetes" blir ett ord som mer och mer frekvent tas i folkmun, ökar automatiskt kunskapstörsten. Viljan att ta reda på om det folk säger stämmer. Drivkraften som finns i att kunna mycket och mest är väldigt stark. Oavsett vad det handlar om.
 
Jag är säker på att ett uttalande som "De är så fruktansvärt jobbiga, de där diabetikerna. Klagar och snyftar och vill ha uppmärksamhet. Tror att de är så viktiga, och att alla bryr sig! När det finns de som har det så mycket värre.." fortfarande ger mer än det bryter ner. Nu är det inte ett citat plockat ur verkligheten, men jag vet att de finns; de människor som av någon outgrundlig anledning tycker att det ger något att hacka på andra. Men man ska inte jämföra olycka. Att någon annan har det värre ställt än mig gör inte min situation bättre på något sätt. 
 
Igårkväll gled min Facebooksida över trehundra "likes". Det är trehundra personer som får aviseringar om nya blogginlägg, trehundra personer som förhoppningsvis läser, trehundra personer som kanske sedan pratar om det de har läst med en kompis. Eller med en kollega. Med klasskompisar eller med morföräldrar. Trehundra möjliga kunskapsspridare. 
Det ser jag stor potential i.
 
______________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 6,4 mmol/liter.

Kli i fingrarna



Jag fick kontroll på det till slut. Blodsockervärdet efter gårdagens berg- och dalbana, alltså. Efter att jag la mig (med 19,3 mmol/liter), var jag uppe och mätte vid 04.20 (och låg då på 9,3). Vid 06-tiden låg jag på 4,3 mmol/liter och trots att jag stängde av pumpen ett tag då mätte jag vid 07.30 upp 2,5 i värde. Så det har långsamt dalat nedåt, men idag på förmiddagen har det sedan stabiliserats litegrann. Skönt. 
Däremot så har jag dragit på mig en onödig förkylning, vilket kan vara delaktig bov i gårdagens drama. Under en förkylning blir blodsockret om möjligt ännu hoppigare och ännu mer oförutsägbart. Hjälp...

På måndag drar andra året på arkitektutbildningen på Chalmers igång. Imorgon åker jag tillbaka hem till Göteborg efter att ha laddat batterierna hemhemma i Småland. 

Bilden ovan har jag tagit inne på skolan - det är resultatet av en workshop som de nya ettorna har genomfört. Otroligt vackra mönster, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte kliar lite i fingrarna nu. Det ska bli roligt att komma igång!

____________________________________________

Blodsocker i skrivande stund: 9,0 mmol/liter (typisk förkylningshöjning).

Otur i turen



Ikväll är en sån kväll då jag inte riktigt orkar. Då jag skulle kunna offra mina båda ben eller armar i utbyte mot att få slippa ha diabetes. För jag blir så trött på den. När allt annat fungerar så ska den likt förbannat dyka upp och ställa till problem. Som för att säga: "Du trodde väl inte det skulle vara så lätt?".
 
Ikväll skulle jag och hela min fina familj ut och äta. Finmiddag nere på stan. Det är inte alltför ofta sådant blir av, så det är desto roligare när det händer!
Och vilken mat sedan! Bland det godaste jag har ätit, utan tvekan. Utöver det så var servicen klanderfri, atmosfären i restaurangen mer än god och sällskapet det absolut bästa. 
 
Men blodsockret? Icke samarbetsvilligt. 
 
Jag har legat väldigt högt idag, timmarna innan middagen svävade jag runt mellan 13 och 10 mmol/liter. Och en timme efter förrätten ungefär (det var en sådär härligt mysig långmiddag helt utan stress) låg jag på 19,5. Uuuusch. 
Och en sådan sak kan störa en kväll ganska ordentligt för mig. 
 
Men jag tog en korrigeringsdos och väl tilltaget med insulin till både varmrätt och efterrätt. Vi åkte sedan hem, och vad har jag nu när jag ska krypa ner i sängen? Jo - 19,3 mmol/liter. Heja mig. 
 
 
Trött tjej.


Idag är jag alltså på goda grunder irriterad på min livskamrat diabetesen. Att den kan förstöra för mig när annat är så pass bra gör mig så trött. Gör att jag, som ikväll, bryter ihop och tycker att världen är emot mig. 
Men jag bryter ihop och kommer igen. Jag har ställt väckarklockan på 03.30 nu, så att jag ska kunna se till att hålla ner blodsockervärdet åtminstone någorlunda under natten...
 
Med dunkande huvudvärk och ett framkrypande illamående till följd av det höga och långvariga värdet ska jag nu försöka få lite sömn. Och hoppas på att imorgon blir en bättre dag. Diabetesmässigt, alltså. 
 
____________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 19,3 mmol/liter. 
 
Visa fler inlägg