Ofrivilligt sjuk

Idag är en sådan där dag då allt känns orättvist. Varför ska just jag dras med den här sjukdomen? När får jag en välförtjänt semester? Svar: aldrig.
 
Igår var jag på spinningpass i en timme, och för en gångs skull samarbetade blodsockret, se bilden ovan. Jag fick äte lite kex, dricka lite saft och sänka basaldosen ordentligt - men jag klarade åtminstone av att hålla fokus på träningen hela passet ut. OM jag var glad efteråt! 
 
På kvällen åt jag en kebabsallad för att undvika blodsockertopp innan sänggång - men när jag vaknade på morgonen idag hade jag likväl legat högt hela natten. Runt 10 mmol/liter. Urk. Jag tog ett par enheter insulin, och snoozade en gång eftersom klockan var åtta (jag brukar gå upp vid nio ungefär, eftersom jag ofta jobbar sent om kvällarna). När jag vaknade var blodsockerkurvan påväg nedåt. Som en sten. Hela jag skakade, och jag for upp ur sängen på darriga ben och drack ett par glas saft. Åt lite russin. Mådde pyton. Men visste samtidigt att jag skulle toppa av kolhydratsrushen, så tog lite insulin ändå. Åt frukost som vanligt, tog insulin som vanligt.
 
Ooooppss.. Uppe bland molnen. Pumpade in mer insulin, och kunde tillslut få kurvan att vika vid 18-19 mmol/liter. ALLDELES för högt. Öken i munnen, och ett huvud fyllt av kola. Jag blir alltid oerhört trött vid såhär höga blodsockervärden, och fokus går inte att hitta någonstans. Så jag gick och la mig, efter en dos insulin till. Med en förhoppning om att vakna med ett liiiite bättre värde iallafall. Men nej.
 
Knappt under 15 mmol/liter har jag som bäst varit och nuddat vid under vad som skulle ha varit en powernap, men blev två timmar. Helt utmattad. Här låg jag så högt att CGM:en bara lämnade ett rakt streck. JAG FÖRSTÅR INTE. Jävla sjukdom (ursäkta ordvalet)!
Här börjar jag misstänka pumpstrul, och nyss fick jag därför ta och göra något jag inte har gjort på många månader: ta en sprutinjektion.
 
Nu: en lång väntan. Insulinet i pumpen börjat ta slut, så jag måste byta hela infusionssetet snart. Huvudet är tungt som om någon har hällt in sirap i det. Ögonen svåra att hålla öppna. 
 
Jag hade ju inte direkt planerat att sova två timmar mitt på dagen. Jag hade inte planerat att behöva krångla. Jag är ofrivilligt sjuk idag. Turligt nog är jag egenföretagare som jobbar hemifrån. Jag kan sova. Jag kan krångla. Jobbet får jag ta igen i helgen istället. Men alla de som inte kan det? De som pluggar eller jobbar, som tar hand om en familj eller en egendom. För dem är det mycket svårare att bli ofrivilligt sjuka såhär. Men tar deras diabetes hänsyn till det? Nej. Icke. Nein. Non. Inte ett skvatt. Inte ens lite. 
 
Till alla diabeteshjältar därute som jonglerar jobb, plugg, familj, hobbys, träning, socialliv, kärlek, engagemang... En eloge till er alla. Ni kan inte räkna med att folk kommer förstå er när ni säger att ni har sirap i huvudet, 26 i blodsocker eller behöver gå och vila en stund. De vet inte, men jag vet. Jag vet hur ni kämpar. Och ni är mina hjältar allihop. Min inspiration och motivation till att fortsätta kämpa själv. Trots den här sjukdomens ologiska banor och oregelbundenhet. Trots att det är orättvist. 
 
Nu är blodsockret äntligen på väg nedåt iallafall, om än långsamt... 
 
_______________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 16,8 mmol/liter.
#1 - - Elin:

är bra trött på min diabetes idag med, även fast jag istället för att vara hög, ligger lite lågt. Men eftersom att jag i princip alla andra dagar ligger på ett väldigt jämnt blodsocker så är det inte hela värden om en eller två dagar ibland blir lite knasig/a. Vi får tänka att det är helheten som räknas! Hoppas det ordnade sig! :)

#2 - - Anonym:

Å vad jag känner igen mig!!!!
Det är skönt att läsa att vi är fler, sorgligt nog känner man sig så ledsen och ensam varje gång när något sådant händer.
Kram till dig och det fina jobb du gör!!

#3 - - Anonym:

Ja, det känns igen. Man är sjuk men ändå frisk. Jobbigt när det händer på jobbet, vilket det gjort ett par gånger nyligen. Illamående och vill bara vila/sova.
Hoppas du piggar på dej och att sockret blir lagom o stabilt igen....snart.
Kram på dej❤️/Gertie

#4 - - A:

Usch för såna dagar. Min kropp flippar ofta ut efter jag sovit middag mitt på dan, jag kan kanske vakna med 6-7, men sen blir det en spikrak pil uppåt, trots att jag inte ätit på minst 2 timmar, jag har inte riktigt förstått varför det blir så, händer väldigt sällan efter nattsömn.

#5 - - Frida :

Alltså du!! Så fint att du delar detta just idag, har precis fått pump och trixar med alla inställningarna men hamnar alltför ofta på ett rakt streck högs upp i skärmen och kan inte kalibrera CGM pga över 22 (tror jag väl att gränsen är) i blodsocker. Heja oss allihop, för den här sjukdomen fcking suger alltför ofta!

#6 - - Moa:

Så har det varit för mig med, inte roligt! Hade en pumpnål gjord av plast förut och då fick jag ketoner och högt blodsocker efter varje gång jag bytte nål. Det visade sig efter några gånger att nålslangen hade vikt sig i magen och jag hade inte fått i mig insulin. Det var jobbit när man kom hem efter skolan och var helt slut och insåg att man har legat högt hela dagen utan att ha märkt det. Nu använder jag stålnål och efter att jag slutade med plastnål har jag "bara" haft högt blodsocker någon gång pga nål fel på cirka 6 månader. Hoppas allt löste sig och vi diabetiker är riktiga kämpar, kämpa på!

#7 - - Jeanette:

Tack för att du delar med dig!

Även om dottern på 7 år beskriver hur det känns med högt eller lågt bs rätt så bra så ger dina ord en bättre förståelse. Och inte bara det rent fysiska utan också hur det påverkar allt annat. Det krampar så mycket om hjärtat hur mycket ni som har d1 måste jobba med och känna. Det är ju lite mer än att bara ta en spruta. Ni är alla hjältar! Eller som s svarar på frågan om det finns något positivt med d1 "många tycker att jag är modig"

Med vänlig hälsning, Jeanette

↑