I'm pretty tough...

Såhär kände jag ett par av dagarna under påsk. Helt slut och utmattad, oavsett hur mycket jag vilade och sov. Jag har ju tre kroniska sjukdomar, varav typ 1-diabetes är en, och de håller min kropp sysselsatt kan man säga... Allt jag gör startar ofta en dominoeffekt av olika symptom, en nedåtgående spiral som gör att jag mår sämre och sämre tills jag tar mig tid att reboosta mig fullständigt. Sömn, mat, träning, umgänge, fritid. Därför gjorde påskens utvilande att jag trots en fortfarande knagglig kropp känner mig redo för veckans utmaningar och uppgifter!
 
Med bilden ovan vill jag också påminna alla er därute som tampas med kroniska sjukdomar att det är okej att vara trött, sliten, helt slut. Ni kämpar dag ut och dag in, och ibland säger kroppen ifrån. Så är det bara. Det betyder inte att ni är klena, eller att ni har förlorat. Det betyder att ni är mänskliga. Låt er må dåligt ett tag - då dröjer det inte lika länge innan ni mår bättre igen! 
 
Det blir en kort arbetsvecka för mig, i och med att gårdagen var röd dag och att jag på fredag sjukskriver mig för operation. Men med event på kvällstid, plus envisa försök att klämma in lite träning, blir dagarna ändå snabbt smockfyllda..! Det är tur att jag gillar att ha många bollar i luften, busy busy bee.
 
Ut och njut en stund av vårsolen idag (om inte aprilvädret har gett er snö..)! 
 
________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 12,3 mmol/liter.