Ditt julgodis är INTE min diabetes

Du ska posta den där bilden på den överfyllda tallriken med sötsaker, skriver en caption och avslutar med en fyndig hashtag: #diabetes. Du skrattar lite för dig själv. 
 
Nej. Låt bli. Stanna där. Tänk efter. Du vet bättre än så. 
 
Jag är så less på att sociala medier fylls av okunskap under alla årets högtider som är sammankopplade med sötsaker. Samma minut som socker hamnar på agendan, gör automatiskt diabetesskämten också det. Men de är faktiskt inte särskilt roliga. 
 
Jag lever med typ 1-diabetes sedan tio år tillbaka, och det kryper i hela mig när någon häver ur sig "Men du har ju aldrig ätit särskilt onyttigt, hur fick DU diabetes?". Min diagnos har inte med livsstil att göra. Det är inte mitt fel att jag drabbats, jag hade inte förtjänat det på något vis, och jag hade inte kunnat förebygga eller undvika det. 
 
Min diabetes är INTE... 
  • ...en tallrik med sötsaker. 
  • ...en, två eller femtioelva pizzor.
  • ...en slapp dag i soffan. 
  • ...en överviktig kropp. 
  • ...sockerallergi - jag kan äta precis vad jag vill. 
  • ...tillfällig - det är ett kroniskt tillstånd och kommer inte växa bort med tiden.
 
Däremot ÄR min diabetes... 
  • ...en liten tjej som inte förstår varför hon ska behöva sticka sig i fingrar, mage och lår flera gånger om dagen, när ingen annan på dagis behöver göra det. Ibland får hennes föräldrar hålla ned henne trots att hon gråter, för att få i henne livsviktigt insulin och kolhydrater.
  • ...en ung kille som låter bli att ta sitt livsviktiga insulin eftersom hans klasskompisar retar honom. Några år senare kommer det straffa sig, och han drabbas av livshotande komplikationer som förkortar hans livslängd drastiskt. 
  • ...en kvinna som svimmar under ett viktigt möte på jobbet. Genom nervositeten för presentationen kände hon inte hur blodsockret sjönk, och nu är det en fråga om minuter när ambulansen kör i 150 km/h mot akuten.
  • ...en man som överväger att inte skaffa egna barn, trots att han så gärna vill. Han är rädd att barnet ska drabbas av samma sjukdom som han själv lever med. 
  • ...en tonåring som i ett mörkt hörn av festen tar sitt sista andetag - där kompisarna lämnat hen att "sova av sig ruset", när hen egentligen hade farligt lågt blodsocker. 
  • ...föräldrar till två små barn som båda två har drabbats av samma sjukdom. De har inte sovit en hel natt på flera år, oroar sig ständigt för barnens hälsa, slåss mot myndigheter för att få stöd under skolgången - och skulle utan att tveka ta över diagnosen om det var möjligt. 
...och jag. Sofia. 25-åring, dotter, syster, flickvän, gudmor, matte, svärdotter, barnbarn, egenföretagare, föreläsare, bloggare, författare, och så mycket mer. Och typ 1-diabetiker. Varje dag kämpar jag med min egenvård - och varje dag kämpar jag mot samhällets okunskap. 
 
Så innan du postar den där "roliga" hashtaggen, tänk ett extra varv. Fundera över vem som drabbas av ditt "skämt", och vilka fördomar du aktivt spär på. Lär dig skilja på typ 1- och typ 2-diabetes; skämta aldrig med felaktiga fakta.
 
Ditt julgodis är INTE min diabetes. 
 
__________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 4,9 mmol/liter. 
 
 
(När du har funderat färdigt - ge gärna diabetesforskningen en tidig julklapp HÄR. Kontakta mig på diabetesia@hotmail.com för bokning av föreläsningar och workshops om typ 1-diabetes.)
 
Se den viktiga videon som inspirerade mitt inlägg HÄR.
#1 - - Jeaneth:

DU ÄR HELT OTROLIG. FINNER INGA MER ORD.:))))) KRAM

Svar: Tack snälla, snälla du!
Diabetesia