Byte från Libre till CGM


Jag får ofta frågan "Varför använder du Medtronics pump men inte deras CGM?". 
Svaret på detta är helt enkelt att jag alltid väljer den vård som känns optimal för just mig just vid det tillfället. Om den vården är upphandlad och finns tillgänglig, det vill säga.

Som bloggare har jag haft förmånen att få agera testperson för nya hjälpmedel då och då. I september för 1,5 år sedan var jag först i Sverige med att testa Abbotts FreeStyle Libre, och jag blev omedelbart förälskad i den. I februari året därpå fick jag erbjudande om att prova Medtronics system MiniMed 640G med medföljande CGM. Då pausade jag användandet av Libren ett tag. (Jag har nyligen även fått erbjudande om att testa Dexcoms G5, men känner inte att jag har tiden att lära mig ett system till just nu.)

Med tiden uppfattade jag det som att Medtronics CGM inte var lika pålitlig och korrekt i mätvärdena som Libren - och i samma veva fick jag riktigt fula utslag av CGM:ens tejp - så då bytte jag tillbaka till Libren igen. 

Nu har jag dock i några månader kämpat med fula utslag även från Libresensorn. Att sätta den direkt på huden har definitivt inte fungerat. Ett tag använde jag Apoteket Hjärtats egna skoskavsplåster under, och det funkade fint. Men de senaste veckorna har även det gett fula utslag, så nu måste mina armar få vila lite.

I samma veva (när armarna kliade som mest - ni ser utslaget som en knöl på armen på bilden!) föreslog min diabetessköterska att jag skulle ge Medtronics CGM en ny chans, eftersom användandet av det kompletta systemet tillåter pumpen att stänga av insulinet automatiskt vid lågt blodsocker. Så varför inte? Jag är ständigt på jakt efter det ultimata hjälpmedlet, men har ännu inte riktigt hittat det. Nu ger jag det här en ärlig chans på nytt! 
Beroende på hur det går kanske jag fortsätter med det, eller går tillbaka till Libren. Allt beroende på vad jag känner är bäst för MIG. 
Båda två är riktigt bra och värdefulla hjälpmedel för personer som lever med typ 1-diabetes!


(Jag skulle gärna avböja kommentarer av "skryt!"-karaktär. Jag testar inte olika hjälpmedel och skriver om dem för MIN skull endast, utan även för att diabetiker över hela landet ska få upp ögonen och blir mer pålästa. Det leder till en mer jämlik efterfrågan och diabetesvård i längden.)

________________________________________

Blodsocker i skrivande stund: 12,8 mmol/liter. Urk.

Nytt infusionsset: MiniMed Mio 30

I november förra året fick jag upp ögonen för ett nytt infusionsset som Medtronic hade släppt, MiniMed Mio 30, genom en diabetesblogg-kollega i Wales. Jag blev genast sugen på att testa, och efter att ha glömt bort det under en period så ramlade två paket från Medtronic ner hemma hos mig för ett par dagar sedan. Idag var det dags att byta nålen, och då passade jag på att testa ett set av den nya varianten. Vanligtvis använder jag mig av MiniMed Mio. 
 
Nämnas ska göras att jag varken är medicinskt utbildad eller anställd av Medtronic. Därför kan jag bara guida er igenom hur MITT nålbyte ser ut. För frågor gällande behandling eller val av infusionsset, bör ni vända er till sjukvården.
 
Den största skillnaden seten emellan är att Mio 30 har en nål som skjuts in diagnonalt, och Mio en nål som skjuts in rakt. Båda skjuts in med en stålnål, som sedan dras ut och lämnar en plastkanyl kvar i huden. Med Mio 30 kommer slangen i en separat förpackning. 
 
Så efter att ha fyllt reservoaren och fyllt upp slangen, var det dags att sätta fast nålen. Jag har tidigare aldrig testat en "sned" nål, så jag var lite ovanligt pirrig..
 
Såhär ser insertern ut. För en tydligare genomgång av insättandet, kan jag rekommendera min walesiska kollegas video:
 
 
 Mitt första intryck av det här infusionssetet är jättebra! Som jag har förstått det tillhör jag dock inte en av de mest tydliga målgrupperna för användande, vilka är:
 
  • diabetiker som har problem med raka infusionssetsnålar.
  • gravida diabetiker som får mer och mer spänd mage, och därav trivs bättre med "sned" nål.
  • små barn med väldigt lite underhudsfett (då gör en vinklad nål mindre ont).
  • väldigt fysiskt aktiva människor (såsom fotbollsspelare eller de med ett aktivt jobb, där pumpslangen och nålen utsätts för "ryckande" på daglig basis).
 
Då jag inte är någon representant för Medtronic, kan jag inte svara på vilka landsting som har eller inte har upphandlat detta infusionsset. Men då det fortfarande är relativt nytt, har förmodligen inte många landsting gjort det ännu.
Känner ni  att detta är något ni vill prova, så tycker jag att ni ska fråga er diabetessjuksköterska om statusen i just ert landsting!
 
__________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 7,5 mmol/liter.

Ofrivilligt sjuk

Idag är en sådan där dag då allt känns orättvist. Varför ska just jag dras med den här sjukdomen? När får jag en välförtjänt semester? Svar: aldrig.
 
Igår var jag på spinningpass i en timme, och för en gångs skull samarbetade blodsockret, se bilden ovan. Jag fick äte lite kex, dricka lite saft och sänka basaldosen ordentligt - men jag klarade åtminstone av att hålla fokus på träningen hela passet ut. OM jag var glad efteråt! 
 
På kvällen åt jag en kebabsallad för att undvika blodsockertopp innan sänggång - men när jag vaknade på morgonen idag hade jag likväl legat högt hela natten. Runt 10 mmol/liter. Urk. Jag tog ett par enheter insulin, och snoozade en gång eftersom klockan var åtta (jag brukar gå upp vid nio ungefär, eftersom jag ofta jobbar sent om kvällarna). När jag vaknade var blodsockerkurvan påväg nedåt. Som en sten. Hela jag skakade, och jag for upp ur sängen på darriga ben och drack ett par glas saft. Åt lite russin. Mådde pyton. Men visste samtidigt att jag skulle toppa av kolhydratsrushen, så tog lite insulin ändå. Åt frukost som vanligt, tog insulin som vanligt.
 
Ooooppss.. Uppe bland molnen. Pumpade in mer insulin, och kunde tillslut få kurvan att vika vid 18-19 mmol/liter. ALLDELES för högt. Öken i munnen, och ett huvud fyllt av kola. Jag blir alltid oerhört trött vid såhär höga blodsockervärden, och fokus går inte att hitta någonstans. Så jag gick och la mig, efter en dos insulin till. Med en förhoppning om att vakna med ett liiiite bättre värde iallafall. Men nej.
 
Knappt under 15 mmol/liter har jag som bäst varit och nuddat vid under vad som skulle ha varit en powernap, men blev två timmar. Helt utmattad. Här låg jag så högt att CGM:en bara lämnade ett rakt streck. JAG FÖRSTÅR INTE. Jävla sjukdom (ursäkta ordvalet)!
Här börjar jag misstänka pumpstrul, och nyss fick jag därför ta och göra något jag inte har gjort på många månader: ta en sprutinjektion.
 
Nu: en lång väntan. Insulinet i pumpen börjat ta slut, så jag måste byta hela infusionssetet snart. Huvudet är tungt som om någon har hällt in sirap i det. Ögonen svåra att hålla öppna. 
 
Jag hade ju inte direkt planerat att sova två timmar mitt på dagen. Jag hade inte planerat att behöva krångla. Jag är ofrivilligt sjuk idag. Turligt nog är jag egenföretagare som jobbar hemifrån. Jag kan sova. Jag kan krångla. Jobbet får jag ta igen i helgen istället. Men alla de som inte kan det? De som pluggar eller jobbar, som tar hand om en familj eller en egendom. För dem är det mycket svårare att bli ofrivilligt sjuka såhär. Men tar deras diabetes hänsyn till det? Nej. Icke. Nein. Non. Inte ett skvatt. Inte ens lite. 
 
Till alla diabeteshjältar därute som jonglerar jobb, plugg, familj, hobbys, träning, socialliv, kärlek, engagemang... En eloge till er alla. Ni kan inte räkna med att folk kommer förstå er när ni säger att ni har sirap i huvudet, 26 i blodsocker eller behöver gå och vila en stund. De vet inte, men jag vet. Jag vet hur ni kämpar. Och ni är mina hjältar allihop. Min inspiration och motivation till att fortsätta kämpa själv. Trots den här sjukdomens ologiska banor och oregelbundenhet. Trots att det är orättvist. 
 
Nu är blodsockret äntligen på väg nedåt iallafall, om än långsamt... 
 
_______________________________________________
 
Blodsocker i skrivande stund: 16,8 mmol/liter.
Visa fler inlägg